Friday Focus: Vilken roll spelar konsten i dagens diskurs kring klimatförändringar?

I takt med att klimatförändringarna har blivit en stor politisk, ekonomisk och social angelägenhet har antalet konstnärer som tagit upp frågan också ökat. Vi undersöker hur bildkonsten kan bidra till att bredda det offentliga samtalet och skapa en ny väg för att förstå denna kritiska fråga.

Fotografen Guillaume Bression talar om projektet “Fukushima – No Go Zone”, Kacper Kowalski berättar om sina projekt “Side Effects” och “Over” och Mandy Barker kommer att prata om sitt projekt “Beyond Drifting: Imperfectly Known Animals”, om plastföro- reningen i världens hav och vattenområden. Moderator: Shora Esmailian. Presentationerna följs av ett panelsamtal. På engelska. Landskrona teater.

Om Mandy Barker

Mandy Barker is an international award winning photographer whose work involving marine plastic debris has received global recognition. The motivation for her work is to raise awareness about plastic pollution in the world’s oceans whilst highlighting
the harmful affect on marine life and ultimately ourselves.

Kacper Kowalski

Föregående års festivalvinnare av Portfolio Review 2016 blev den polske fotografen Kacper Kowalski. ”Over” är en visuell dokumentation över Kowalskis ensamma flygturer över polska landskap under bitande vinterkyla. Utställningen sammanfaller även med fotografens 20-års jubileum som luftburen fotograf, via skärmflygning och gyrokopter. 

Kacper Kowalski är född 1977 och utexaminerad arkitekt från Tekniska Universitetet i Gdansk. Efter att ha arbetat som arkitekt i fyra år ägnar han nu all tid till flygning och fotografering – både som pilot och fotograf. Kowalski, en konstnär ensam i sin genre, för in abstraktion och minimalism i sina bilder som helt enkelt är magiskt. Kowalskis konst har internationellt visats på många galleri- och museiutställningar.

”Jag ser marken genom arkitektens ögon. Väl i luften och tittar ner på moder jord, finner jag landskapsdetaljer och kompositioner – som en del av en översiktsplan. Undermedvetet använder jag förmodligen yrkesskickligheter från teckningslektionerna. Jag gissar detta är inpräntat i min hjärna. Jag ser världen genom formens filter.”

Fukushima – No Go Zone av Carlos Ayesta och Guillaume Bression. 

Ayesta och Bression for till Fukushima direkt efter jordbävningen och tsunamin i mars 2011. För att själva se. För att bevittna. De fotograferade inte för att intyga eller bevisa, men av nödvändighet, för att de inte kunde tro sina ögon – och för att den obegripliga omfattningen av ödeläggelse förvandlade deras bestörtning till ett projekt. Frukten av deras många vistelser utgörs av sex serier av strakt estetiska fotografier av dokumentär karaktär med blandade iscensatta situationer. Okonventionella fotografier som stimulerar tanken på konsekvenserna av en storskalig kärnkraftsolycka. Svarta säckar travade i fem våningar tills ögat inte når slutet. Den geometriska oändligheten i Så långt ögat når synliggör den organiserade och metodiska karaktären av Fukushimas av-kontaminerings-projekt och dess enorma omfattning.

Denna “fantastiska” uppstädning av radioaktivitet i hittills okänt omfattning kommer slutligen att generera 25 miljoner kubikmeter radioaktivt avfall, motsvarande 10 000 olympiska bassänger fyllda med förorenade grenar, löv och jord. Av-kontamineringen som förväntas återge Fukushima dess renhet kommer att visuellt förorena regionens landskap. De svarta säckarna väcker minnen av kärnkraftskatastrofen och äventyrar, likt olycksbådande fåglar, befolkningens möjliga återvändande. 

Guillaume Bression föddes 1980 i Paris och bosatte sig 2010 till Tokyo. Han har naturvetenskaplig utbildning och arbetar som fotograf och frilansar som filmare. Hans arbetsfält spänner över Japan, Korea och Filippinerna och han arbetar för en mängd dagstidningar, tidskrifter och TV-stationer. Bression är medlem i Hans Lucas studio.

Moderator Shora Esmailian

Shora Esmailian arbetar som journalist och är medförfattare till böckerna Iran on the Brink (2007, Pluto Press) och Sprängkraft i Iran (2005, Federativs förlag). Båda böckerna är skrivna tillsammans med Andreas Malm. Sedan 2004 arbetar hon som journalist och skriver mestadels om Iran, Mellanöstern, feminism och genusfrågor, rasism, migration, arbetsmarknad och klimat. Hon har bland annat arbetat som redaktionssekreterare på tidningen Arbetaren, redaktör på tidskriften Re:public och chefredaktör på Stockholms universitets studentkårstidning Gaudeamus. Foto; Peter Frennesson