GIDEON MENDEL / LANDSKRONA CITADELL

 

Gideon Mendel är född 1959 i Johannesburg, Sydafrika. Sedan tidigt 1990-tal bor han i London. Under sin numera trettioåriga karriär har han rört sig över hela vår planet i samband med sin fotografiska gärning. Det är mänsklighetens ödesfrågor som Mendel återkommer till, situationer där människans villkor ställs på sin spets. Som ung man, under 1980-talet, studerade Mendel psykologi och afrikansk historia. Han var verksam som bildjournalist och blev en del av kampen mot apartheid när han skildrade mobiliseringen mot raslagarnas förtryck. Det var en våldsam epok och inledningen på yrkeslivet kom att prägla hans fortsatta arbete. Mendels fotografi bygger på aktivism, tålamod och långsiktigt engagemang.

Drowning Worlds

Klimatförändringarna hotar mänskligheten, trots det är de diffusa för många. Vi är sen färdiga när det gäller att reagera och fatta beslut som kan avvärja till exempel den globala uppvärmningen. Med blott en veckas mellanrum, år 2007, fotograferade Mendel översvämningar i Storbritannien respektive Indien. Möjligheterna att hantera översvämningarna skilde sig åt mellan platserna, samtidigt fanns en sårbarhet hos de drabbade som var generell. Mendel ville ge statistiken ansikten, han beslöt att kontinuerligt berätta om hur översvämningar påverkar samhällen och individer. Under samlingsnamnet Drowning Worlds finns nu fyra bildserier, som är kontinuerliga projekt, och som skildrar vår drunknande värld ur olika perspektiv.

The Submerged Portraits är hjärtat i Drowning Worlds, dessa porträtt är tagna på väg hem till de avbildades bostäder som Mendel blivit medbjuden till. För att nå hemmet måste de vada och ibland simma genom djupt vatten. Miljön är dystopisk och oroande men via den porträtterades blick ville Mendel skapa kontakt och identifiering mellan den drabbade och en betraktare. Porträtten visar en mänsklighet i kris, vår gemensamma kris.

I Floodlines syns inga människor, Mendel har fotograferat vattnets påverkan på bostäder: tapeter, väggputs, gardiner har lite att sätta emot när forsen kommer, översvämningen inverkar på allt den lägger under sig. Fotografierna kan beskrivas som porträtt av en vattenlinje; den högsta nivå vattnet nådde, som det sedan bitvis sjönk undan ifrån.

Watermarks är en av de bildserier som sorterar under Mendels arbete Drowning Worlds, sedan 2007 har Mendel dokumenterat hur översvämningar drabbar samhällen. Mendel har samlat, sorterat och förstorat privata bilder som han funnit i de spillror vattenmassorna har lämnat efter sig. I flodens malström har fotografierna genomgått ytterligare ett framkallningsbad. Vattnets sammansättning påverkar bildernas kemi och dess våldsamhet bildernas utseende.

Fotografierna är förändrade: frätta, utsuddade, skadade – plötsligt berättas en annan historia. Mendel presenterar dessa familjebilder som ett symboliskt, arkeologiskt arkiv av gemensamma och individuella minnen; reviderade av klimatförändringar, märkta av vatten.

Dzhangal 

Ordet ”dzhangal” kommer från språket Pashto och betyder ”detta är djungeln”. Djungeln, lägret Dzhangal, demolerades 2016 men innan dess levde cirka 10000 personer där under eländiga förhållanden. Mendel reste dit vid flera tillfällen, för projekt där han arbetade tillsammans med flyktingar men även för att dokumentera tillvaron där. Invånarna i Dzhangal var fientliga mot kameran, de trodde varken på fotografer eller bildens förmåga att hjälpa dem. De ville inte avbildas, utlämnas, bli igenkända. Mendel insåg att fotografiet misslyckats med att förbättra flyktingars villkor, han kände att han utnyttjade dem om han porträtterade dem. I stället började Mendel samla förlorade och skadade föremål som han hittade, hemma i London fotograferade han dessa med en forensisk noggrannhet. Våld och dramatik syns i bilderna av dessa efterlämnade artefakter, men också flyktingarnas kamp för att leva vanliga liv under extraordinära omständigheter.

The Ward

Gideon Mendel kom till London i början av 1990-talet, där han bosatte sig. The Ward, är en bildserie som togs på en avdelning på Middlesex Hospital i London. Året var 1993, på avdelningen vårdades patienter med HIV/AIDS. De flesta var unga, homosexuella män som obönhörligt gick en smärtsam och för tidig död till mötes. Detta var Mendels första möte med sjukdomen, sedan dess har han följt HIV/AIDS över tid och kontinenter. Från när diagnosen var en dödsdom, tills nu – när de som har tillgång till bromsmediciner kan leva som alla andra. Behandlingsmöjligheterna var få 1993, det var en tragisk period och de män Mendel avbildade hade haft oturen att insjukna innan behandling fanns. De sjuka möttes av fördomar, hat och fruktan; dessa män, deras familjer och sjukhuspersonalen visade ett stort mod när de släppte in Mendel i sina liv och lät honom skildra deras sårbarhet.