JOAN FONTCUBERTA

Joan Fontcuberta är född 1955 i Barcelona, Katalonien, Spanien. Han tog 1977 en examen i kommunikationsvetenskap på Universitat Autònoma i Barcelona, Katalonien, Spanien.

I början av sin karriär var han verksam inom reklambranschen men började på åttiotalet allt mer intressera sig för användandet av fotografin som bevis och som en sanningsbärare.

Hans verk har ställts ut internationellt och till de senaste utställningarna hör National Media Museum i Bradford (2015) och La Maison Européenne de la Photographie i Paris (2014).

Fontcubertas verk återfinns i museisamlingar över hela världen, bland annat på Metropolitan Museum of Art i New York och Musée National d’Art Moderne/Centre Georges Pompidou i Paris.

Fontcuberta är även verksam som författare, lärare och kurator. 1996 var han konstnärlig ledare för Les Rencontres d’Arles Photographie och 2005 gästkurator för Month of Photography i Montreal.


Science & Friction

Landskrona museum
16 juni-28 augusti 2016

Genom sina interdisciplinära konstverk har den katalanske konceptkonstnären Joan Fontcuberta sedan mitten av 70-talet undersökt fotografins auktoritet och vår benägenhet att tro på det vi ser. För sitt ständiga utforskande och ifrågasättande av det fotografiska mediet tilldelades han 2013 Hasselbladstiftelsens internationella pris i fotografi.

Fontcuberta framhåller i sitt arbete att fotografin inte är ett oskyldigt medium och att vi bör förhålla oss kritiskt till bilder som påverkar vårt sätt att vara och tänka. Detta ständiga ifrågasättande av fotografins auktoritet och förmåga att förmedla sanningen kommer av att Fontcuberta i tjugo år levde i ett Spanien styrt av den fascistiske diktatorn general Franco. En tid då propagandan och censuren bidrog till att skapa en anda av misstro.

I utställningen Science & Friction, som visas på Landskrona museum som en del av Landskrona fotofestival, presenterar Fontcuberta tre verk. I Herbarium (1982) visas inom en vetenskaplig kontext fotografier av icke-existerande växter, tillsammans med böcker, illustrationer, torkade blommor och särskilda verktyg. Utställningens namn, Herbarium, är en referens till den objektiva, typologiska stilen hos de botaniska fotografier Karl Blossfeldt tog till sitt projekt Urformen der Kunst i Tyskland på 1930-talet. Detta upplägg, som ska leda tankarna till ordning och klassificering, står i djup tacksamhetsskuld till den svenske naturforskaren Carl von Linnés tankar. Herbarium använder Blossfeldts kända framställningar för att göra oss uppmärksamma på de antaganden vi kan göra om det vi ser, om föremålen på fotografierna presenteras på ett bekant sätt.

De abstrakta storskalefotografierna i serierna Hemogramas och Lactogramas har tillkommit utan kamerans hjälp. I stället har Fontcuberta framställt negativ genom att droppa blod eller mjölk på transparenta glasskivor. Med målet att vara så “objektiv” som möjligt utforskar serien den fotografiska bilden som spår, och blod används som en metaforisk hänvisning till kärleksakten, till födelse och död, sorg och passion, arv och identitet.

Storskalefotografierna i serien ”Hemogramas” har tillkommit utan kamerans hjälp.  I stället har Fontcuberta använt det föremål han vill skildra som negativ. Först frågar han bekanta och obekanta om de vill skänka honom en droppe blod. Sedan använder han detta ”original” på samma sätt som en färgbild och gör en kopia av det. Varje ”Hemograme” är en blodkarta över den som donerat och den samlade serien blir till ett familjeporträtt, en högst intim bild av något som är svårt att upptäcka. Ett porträtt som metaforiskt hänvisar till kärleksakten, till födelse och död, sorg och passion, arv och identitet.  Med sin unika inställning till porträtterandet, sin obevekliga ”objektivitet” och sin rigorösa metod lyckas Fontcuberta visa att allt blod inte har samma färg. Det fingeravtryck som syns på en av bilderna ger en antydan om metoder hämtade från rättsmedicinen och polisen och som går tillbaka till Berthillon och 1800-talet. Det är en påminnelse om att man samtidigt som man tar blodprover också klassificerar människor.  

Idén till serien Lactogramas” uppstod vid en resa till Peru 1998 när Fontcuberta upptäckte den så kallade ”Mjölkglas”-rörelsen. I ett Peru som var förstört av ett kriminellt politiskt system, terrorism och extrem fattigdom led 59 % av barnen av undernäring. ”Mjölkglas”-rörelsen startades av peruanska mammor och hade som mål att ge varje barn ett glas mjölk om dagen. ”Lactogramas” är en hyllning till kvinnorna i denna rörelse och Fontcuberta lät ammande mammor droppa mjölk på en bit transparent plast. Utifrån samma teknik som användes i ”Hemogramas” skapade Fontcuberta bilder med hjälp av mjölkdropparna.

Vart och ett av dessa fotografier kunde ha varit ett porträtt. I ett avseende öppnar de upp för kausaliteten: vi kan koppla samman varje bild med någon egenskap hos den aktuella personen. Resultatet är säregna visuella abstraktioner där biologin och fotografin uppenbarar den intensiva skönhet som finns bortom den gängse mänskliga uppfattningen.


AgNO3 – Histories of Science and Photography in Sweden

I väntan på uppförandet av Sveriges första fotohistoriska museum presenterar Landskrona museum tre unika utställningar i ämnet. Den första, som invigdes i juni 2016, tar sin utgångspunkt i vetenskapens och forskningens användande av fotografiet under ett och ett halvt sekel; som metod, som bevis, som skalpell, förstoringsglas, spegel…

AgNO3, som är den vetenskapliga beteckningen för silvernitrat, tjänade som kemisk grund för fotografin ända fram till den digitala eran. Utställningen består av 12 rum med 30 berättelser utifrån olika vetenskapliga frågeställningar. Exempel: Hur en sjukdom kan gestalta sig, hur en upptäcktsresande kartlägger vita fläckar, hur dammiga insektssamlingar får en renässans, hur förbrytare bör avbildas för bästa igenkänning, hur en hemmafru rör sig vid spisen, vilka typer av moln det finns, varför fallskärmar inte vecklar ut sig (oavsett moln), hur man porträtterar granar.

Vi möter mördare och missionärer, stiftar bekantskap med seriösa forskare i vita rockar liksom glada entusiaster. Ibland kan det vetenskapligt intressanta ha uppstått först i vår tid. Aldrig tidigare har en liknande utställning, lika inbjudande till nya insikter som skratt, visats i Sverige.

Utställningen är producerad av Landskrona museum/Landskrona Foto. 

Landskrona museum
16 juni 2016 – 29 januari 2017


LANDSKRONA FOTO: VIEW IRELAND

De senaste två åren har Landskrona Foto presenterat ett annat lands fotografi och fotografer. Serien startade med Turkiet, följt av Tjeckien och nu under 2016 har turen kommit till Irland. Denna fotohistoriska utställning förhåller sig till den visuella klichébilden av landet. Bilden som fastnat på pittoreska vykort och tidningsuppslag och säkert även på mångas näthinnor. Hur har de irländska fotograferna egentligen sett på sitt hemland genom historien och hur ser de på sitt land idag? Vilka fotografer har förhållit sig till Bilden av Irland? Vilka bilder var det som aldrig togs?

Utställningen är producerad i samverkan med PhotoIreland, Belfast Exposed, Gallery of Photography Ireland och Culture Ireland. Curator för utställningen är Jenny Lindhe i samarbete med Ángel Luis González, Trish Lambe, Tanya Kiang samt Ciara Hickey.

Landskrona museum
30 juni-25 september 2016


MÅRTEN LANGE 

Mårten Lange (f.1984) är en svensk fotograf och konstnär vars arbeten ofta handlar om vårt behov att strukturera och katalogisera en komplex värld. Langes arbeten består av fotoserier och böcker som utforskar natur, teknologi och vetenskap.

Another Language (2012) är en serie bilder av naturfenomen, isolerade från deras omgivningar och fotograferade på ett sätt som påminner om en vetenskaplig inventering. Genom fotografiernas repetitiva estetik ges storslagna motiv som bergstoppar och vattenfall samma uppmärksamhet som småstenar och vattenpölar.

Chicxulub (2016) är en skildring av området kring Chicxulubkratern i Mexiko. Kratern skapades för miljoner år sedan då en asteroid slog ned och utrotade dinosaurierna. Bilderna handlar om hur en världs undergång kan ge upphov till en ny världs fortlevnad. Flora och fauna blandas med bilder på ruiner av Mayastäder och misslyckade hotellbyggen.

Another Language & Chicxulub
Landskrona museum

19 augusti – 16 oktober 2016


FRIDHEM / MUNKA / ÖSTRA GREVIE

FRIDA BRAIDE  – OSCAR COLLIN – NORA ERIKSSON- MIA TJÄRNLUND- MAJA WILHELMSSON – NOEMI ROMBO ZETTERLUND

Till Rötterna visar sex utvalda arbeten från avgångselever på de tre skånska förberedande fotoutbildningarna, Fridhems-, Munka -, och Östra Grevie Folkhögskola.

Realistiska och surrealistiska verk står sida vid sida i en undersökning om vad vi betraktar som verkligheten. Vi känner igen motiven samtidigt som de är oigenkännliga. Metoder som makrofotografi, fotogram och bildmanipulering  tar oss närmare svunna galaxer och integrerar bland annat kropp och objekt för att utmana våra normalitetsbegrepp och visar en värld som inte annars är synlig med våra egna ögon. Estetiska uttryck står i skarp kontrast till en del motivs obehagliga karaktär. I en mer klassisk dokumentärtradition visar bilderna också upp nya aspekter på måltiden och föräldraskapet, det kanske mest basala i vår existens.

Vi vill med denna utställning även lyfta fram framtidens fotografer, som alla har studerat på en av de tre folkhögskolorna.

Till Rötterna
Landskrona museum

19-28 augusti 2016


SKAPANDE SKOLA

VÄSTERVÅNGSSKOLAN OCH INSPIRATIONEN
Genom inspiration och handledning från Lewenhauptstipendiater har elever från Västervångsskolan i Landskrona skapat sina egna bilder.

Att fotografera och dela med sig av sina bilder är för många en naturlig del av vardagen och ett sätt att berätta. Genom bilden kan man hitta sitt personliga uttryck. I detta projekt har elever från årskurs åtta fått välja ett fotografi ur Landskrona Museums Lewenhauptssamling att inspireras av. Med handledning av Lewenhauptstipendiaterna Johan Bävman, Johan Österholm, Tony Kristensson och Jenny Rova har de arbetat fram sin egen tolkning.

VÄSTERVÅNGSKOLAN & DAMMHAGSKOLAN & DEN KONSTNÄRLIGA PROCESSEN
Genom inspiration från fotokonstnärer har elever från Västervångskolan och Dammhagskolan skapat sina egna bilder.

En workshop som utforskar den relativt nya fotografiska genren mobilfoto. Elever från årskurs fyra till sex har genom att fotografera sin vardag undersökt självporträttet. Målet har varit att påbörja en kreativ och konstnärlig process i förhållande till mobilkamerans lättillgänglighet.
Vad säger egentligen en bild? Hur kan bilden missbrukas i vårt digitaliserade samhälle?

Eleverna har fått handledning av fotokonstnärerna Jenny Rova och Tony Kristensson. Dessa Skapande skola-projekt genomfördes av galleri Breadfield med stöd från Kulturrådet.