SVERIGES FÖRSTA FOTOHISTORISKA MUSEUM AV RANG.

En sammanfattande symbol för Landskrona Foto är tänkt att vara etableringen av en sammanhållen institution som innefattar de viktigaste av verksamheterna: Fotohistoriska utställningar, samtidsutställningar, forskningsinstitution, kulturarvsenhet, bibliotek med mera.

I Sverige finns inget museum eller institution att besöka där den fotografiska bildens historia visas och förklaras. I de nordiska länderna finns detta enbart i Norge i form av Preus museum. I Europa finns museer i Holland, England och Tyskland som kan sägas uppfylla kravet på att ha samlingar, en bevarandeenhet och utställningar som förklarar den fotografiska bildens konstnärliga, dokumentära och sociala betydelse för samhällsutvecklingen. Landskrona Foto har för avsikt att fylla det tomrummet.

VISION

Ambitionen är att skapa en permanent utställning som speglar fotografins betydelse och utveckling från starten 1839 och fram till idag. I utställningen skall de viktigaste fotograferna från Sverige och från olika fotografiska discipliner såsom dokumentärt, konst, mode, natur och reklam finnas representerade.

Lokaler för verksamheten förbereds nu i det så kallade Tyghuset vid Kasernplan mitt emot Landskrona museum. Här kommer att skapas utrymmen för en fast utställning, tillfälliga utställningar, bibliotek, filmsal med mera. Verksamheten ska vara etablerad till år 2020.

FÖRSTA ANSATSEN ATT BETRAKTA FOTOHISTORIA UR ETT MODERNT PERSPEKTIV.

I väntan på att en egen byggnad för Landskrona Foto Museum ska stå klar visar Landskrona Foto utställningar med svenska fotohistoriska teman på Landskrona museum. Den första av dessa var AgNO3 om den fotografiska bildens betydelse och roll inom svensk vetenskalig forskning. Utställningen som visades under 2016-17 fick ett mycket positivt mottagande.

Efter AgNO3 följde Time/Light/Love om svensk porträttfotografi från 1939 till idag. I utställningen visades bland annat det äldsta porträttfotografiet av en svensk person från 1939. Bilden har förvärvats av Stiftelsen Kaptensgården samlingar för att göras tillgänglig för Landskrona Foto.

Den sista i raden av dessa fotohistoriska utställningar som föregår etableringen av det fotohistoriska museet kommer att bli A Way a Way om svenska fotografer i utlandet. Utställningen öppnar i juni 2018.

SAMLINGAR

Med tanke på den centrala roll Landskrona Foto vill ha inom fotografin i Norden i framtiden måste stora resurser satsas på inköp av fotografi de närmaste åren.

Landskrona Foto har idag en samling av fotografi från fotografer som varit verksamma i Landskrona. Samlingen består av cirka 700 000 bilder, mestadels negativ (en mindre del av samlingen cirka 40 000 bilder finns nu digitaliserad och tillgänglig via nätet.)

Samlingen består av bilder från många historiskt framstående fotografer såsom Emil Borg Mesch, Anton Hagman och Carl Christersson. Volymmässigt härstammar en stor del av bilderna från pressfotografen Anders Hilding.

År 2014 förvärvade Landskrona Foto fotografen Jean Hermansons samling bestående av 250 000 negativ och tusentals fotokopior. Han var en av landets mest framstående arbetsplatsskildrare, men fotograferade även i andra länder som till exempel Irland.

Landskrona Foto har även ansvaret för samlingen efter fotografen Astrid Bergman Sucksdorff som dog 2015 efter en synnerligen lång och omväxlande karriär. 1948 var hon med och bildade gruppen De unga som arrangerade utställningen Unga fotografer, som ses som genombrottet för svensk konstfotografi. I gruppen De unga ingick bland annat Christer Strömholm samt flera av de som senare bildade gruppen Tio fotografer. Astrid Bergman Sucksdorffs karriär blev senare mer och mer inriktad på naturfotografi och på publicering av barnböcker där fotografi var en bärande beståndsdel. Hon tilldelades 1984 Astrid Lindgren priset.

Landskrona Fotos tanke med förvärv av fotografers livsverk är att i konkret handling visa vårt intresse av att vara drivande nationellt i frågan om omhändertagande av kulturarvet. Många viktiga samlingar riskerar att gå förlorade.

Sök i Landskrona museums fotoarkiv 

EMIL RAGNAR BORG MESCH

Grunden till bildarkivet på Landskrona museum är 166 fotografier av fotografen Emil Ragnar Borg Mesch. De deponerades på museet 1910, samma år som verksamheten startade. Borg Mesch fick i uppdrag av stadens borgmästare att dokumentera allt väsentligt i Landskrona kring år 1900. Han hade sin fotostudio i Landskrona under 1800-talets sista år innan han flyttade vidare för att etablera sig i den då snabbt växande staden Kiruna.

Ragnar Borg Mesch är mest känd för sin mångåriga dokumentation av Kiruna och fjällvärlden och dess ursprungsbefolkning under 1900-talets första decennier.

JEAN HERMANSON

Efter fotografen Jean Hermansons bortgång 2012 övertog Landskrona Foto hans bildsamling. Jean Hermanson var en av Sveriges mest framträdande fotografiska skildrare av arbetslivets villkor. Han gjorde också en stor mängd dokumentationer av livsvillkoren i främmande länder såsom Vietnam, Spanien, Guinea Bissau och Irland.

Bildsamlingen består av drygt 300 000 negativ och diabilder samt 3000 printar.

HIMLENS MÖRKRUM

HIMLENS MÖRKRUM (2017) är en dokumentär av Nils-Petter Löfstedt om fotografen Jean Hermanson och hans bilder.

I den här hyllade dokumentären får vi ta del av Jean Hermansons enorma bildskatt, och inte minst lära känna människorna på hans fotografier.
Efter sig lämnar han ett arkiv där det mesta varit helt dolt för omvärlden. Jeans två barn ärver sin pappas arkiv och påbörjar sökandet efter ett nytt hem till alla hyllmeter fotohistoria. När inget alternativ känns tillräckligt seriöst får det hamna hos Nils Petter Löfstedt så länge.
Nils Petter beslutar sig för att försöka slutföra de oavslutade projekten. Drömmen växer om att finna människorna som Jean en gång fotograferat samt hitta en plats där Jeans kulturarv kan förvaltas. Resan i Jeans fotspår leder till många spännande möten mellan nuet och det förflutna. Det blir en resa genom ett Sverige som är märkligt lik det som Jean Hermanson en gång fotograferade.

LANDSKRONAFOTOGRAFER

Bildarkivet innehåller cirka 700 000 fotografier från olika fotografer som varit verksamma i Landskrona. De äldsta fotografierna är huvudsakligen porträtt från senare delen av 1800-talet. 1900-talets första decennier är ganska väl representerade, bl. a. genom glasplåtar från fotograferna Carl Christersson och Anton Hagman, med tonvikt på bebyggelse. 

En stor del av bilderna från senare delen av 1900-talet härrör från fotografen Anders Hilding. Han arbetade 1954 till 1992 som pressfotograf i Landskrona.

I slutet av 1980-talet var fotografen Stig T Karlsson verksam som Artist in Residence med uppgift att tillsammans med etnologen Magnus Wikdahl dokumentera de samhälleliga effekterna av varvsnedläggelsen.

FÖRLAGSVERKSAMHET

Förlagsverksamheten vid Landskrona Foto kommer att inbegripa utställningskataloger i anslutning till de internationella sommarutställningarna, olika slag av fotoböcker och fotohistoriska böcker samt publicering av doktorsavhandlingar som rör fotografi.

FÖRFLUTET/SAMTID/FRAMTID

Ett svenskt fotografiskt museum måste förutom den fotohistoriska utställningen innehålla en fotosamling, en forskningsavdelning, en fotoenhet som arbetar med bevarandefrågor, ett bibliotek, programverksamhet samt visning av aktuell samtidsfotografi. Utställningar av samtidsfotografi är något som Landskrona museum och konsthall sedan länge sysslat med och blir fortsatt en naturlig del av det fotografiska museet.

I Sverige finns idag inget starkt forskningscenter för fotografi i ett brett perspektiv. Forskning som berör fotografi försiggår på en mängd olika institutioner inom universitetsvärlden, men den forskningen är i regel knuten till en annan akademisk disciplin: etnologi, konstvetenskap, media och så vidare. Exempel på där fotografin i sig sätts i centrum förekommer sparsamt. Även här har Landskrona Foto för avsikt att fylla tomrummet.

RÄDDA BILDARVET

Landskrona Foto och Lunds universitet har gemensamt format ett samarbetsprojekt under namnet Rädda Bildarvet.

Rädda bildarvet fokuseras inledningsvis på fotografiska samlingar i Skåne och dess nytta och intresse för forskningen. Bild, visuell gestaltning, kvalitativt nyttjande och kunskaper relaterade till fotografiskt material spelar en väsentlig roll i nästan alla empiriska ämnen. Projektet syftar till att finna en forskningsbaserad strategi som beskriver vilka bilder som bör bevaras och hur denna värdering kan göras. Här måste en genomtänkt plan för hur en inventering av samlingar och bilder ska göras utarbetas. I detta arbete blir det centralt att närma sig frågor som vilken roll fotot spelar för samhället och forskningen?

Problematiken kring bevarandet av det fotografiska kulturarvet har varit högaktuellt länge i Sverige, men långt ifrån lösts på något tillfredsställande sätt. I Sverige saknas på nationell nivå såväl mål som handlingsplan för detta viktiga kulturarvsområde i en situation när många viktiga samlingar hotas av förstörelse.

I samarbetet kring Rädda bildarvet kommer även Riksarkivet och Malmö museer att delta. Inom ramen för Lunds universitets Pufendorfinstitut har samtidigt startat en Advanced Study Group kring fotografisk forskning. Projektledare för Rädda bildarvet är Alison Gerber, som innehar en post doctjänst vid Sociologiska institutionen. Projektet stöds ekonomiskt av Region Skåne, LMK-stiftelsen, Sparbanksstiftelsen Skåne och Serneke Group AB.